Frågan fick jag av minstingen Annika när jag satt och trampade febrilt på motionscykeln utanför klubbgården i tisdags. Och med svetten rinnande var frågan mer än berättigad...
 |
| Cykling vid friluftsgården |
Cykling är något jag ägnar mig nästan varje dag numera. Även om det är ganska tråkigt så blir cyklingen som ett mantra, om det är det enda som kan ta mig dit jag vill så är jag beredd att trampa (herrejisses, det där rimmar ju!).
Senaste veckan har jag kommit igång och börja springa lite. På självaste midsommarafton blev det orienteringspremiär (i löpande fart) på väldigt länge. Vilken känsla! Därmed är den mentala uppförsbacke jag kämpat i de senaste månaderna äntligen på väg att flacka ut.
Statusen på höften är bra, efter mängder av olika behandlingar och efter förtvivlan, frustration, oro och rastlöshet. Smärtan i muskelfästet och musklerna omkring är borta, men det krävs fortfarande att jag är ordentligt försiktig för att inte irritationen ska blossa upp på nytt. Ännu är det lång tid tills jag är i full träning och form igen och därmed finns det fortfarande ingen som kan säga när jag kan börja tävla. Det tog tid, men slutligen kunde jag själv acceptera läget, och nu ser jag fram emot att kunna träna smärtfri och så småningom få tävla igen.
Tack till alla som peppat mig under den här månaden! Särskilt vill jag tacka alla dem som med sin unika kompetens hjälpt mig; Tack
Mattias Åberg för din förmåga att lyssna och analysera, till Peter Holgersson på Liu Elitidrott som alltid gör sitt yttersta, till Milly Medical och Lena på Fyskliniken i Linköping (bland annat för lånet av Bemer-systemet), till Peter Svensson på Bosön och inte minst tack till landslagsläkare Björn Salomonsson för den medicinska hjälpen.
Den här månaden har jag även fått äran att vara med på en middag, vilken ägde rum tre dagar innan prinsessbröllopet i Stockholm. Vi var tre länsrepresentanter från varje län i Sverige som fick följa med landshövdingarna ombord på Ostindiefararen och träffa hela den svenska kungafamiljen. En fantastisk kväll som jag kommer att minnas resten av livet. Tack till landshövdingeparet i Södermanland, Bo och Anita, för att jag fick följa med!
Efter det har jag även hunnit följa med till Jukkola som supporter och firat midsommar hos Jonas och Johanna, vilket blev en riktigt lyckad kväll.
Ta vara på sommaren allesammans, det är nu vi har den!
 |
|
Två Hällenflickor som njuter av
sommaren!
|
|
